Svensk konkurrenskraft i det asiatiska århundradet
Artikel / 6 sidor / Gratis / FRAMTIDENS FRAMGÅNGSRIKA LEDARE
Asiatiska utvecklingsländer framstod länge som världens fabriksgolv. Medan tillverkning av alltifrån kläder till iPods flyttade österut tycktes kunskapsekonomin lovande som grund för fortsatt ekonomisk utveckling i väst. Men nu blir det allt tydligare att många kunskapsarbeten kan läggas ut på entreprenad lika enkelt som klädtillverkningen. I Kina utexamineras årligen 600 000 civilingenjörer och i Indien 350 000. Kina har med sina 6100 internationella patentansökningar 2008 klättrat till en sjätteplats i patentligan och väntas 2011 passera USA. I Indien har exporten av IT-tjänster genomgått en explosionsartad utveckling, från $1 miljon 1995 till $13 miljarder 2004 och $54 miljarder under innevarande år. Båda länderna har ambitiösa planer för att fortsätta klättra på värdestegen, bland annat med satsningar inom miljöteknik, nanoteknik och nya material. Kommer svenska företag 2050, när Kina är världens största ekonomi och Indien den näst största, fortfarande vara konkurrenskraftiga? Hur väl vi kommer lyckas möta hoten och utnyttja möjligheterna i detta "asiatiska århundrade" beror på vår förmåga att upprätthålla en hög innovationstakt.
